State-modellen

Här är några riktlinjer till STATE-modellen, en modell som gör det möjligt att enkelt och snabbt kartlägga vad som får en person att må och göra specifika saker i specifika situationer - och vad som kan behöva ändras eller tillföras för att det skall bli annorlunda.

Modellen är enkel att använda utan att förstå alla detaljer, den går att fylla i ihop med någon på ett par minuter och kan ge omedelbara insikter och en karta som visar vägen till förändring.

Principer

1. Fysiologi
Vi är däggdjur. Det innebär att vi har en fysiologi som vi inte kan bortse ifrån. Om kroppen är rädd spelar det ingen roll vad intellektet säger. För att lugna kroppen har vi tekniker som tapping och Havening.

2. Vi tänker
Våra tankar kan initieras medvetet eller vara reaktioner på det som händer omkring oss. För att ändra tankar har vi olika tankemodeller, som KBT, motiverande samtal, ACT, AAR, NLP med mera. 

3. Vi känner
Detta är en konstant reaktion på vad vi tänker, vår fysiologi och vår omgivning. 

4. Vi har behov
Dessa sker på många olika plan: fysiskt (hunger, törst) emotionellt (tråkigt, kul, utvecklande, oroligt) logiskt (status, karriär, hobby) socialt (vänner, relationer) materiellt (kläder, statusföremål) existentiellt (mening med livet, att vara sedd och kunna göra skillnad). 

I STATE-modellen sammanfattas dessa samtliga mänskliga behov som fyra sidor i en tetraed,  en pyramid bestående av fyra trianglar där tre sidor möts i varje hörn - eftersom samtliga 4 delar påverkar varandra i realtid. 

De flesta traditionella psykologiska modeller som lärs ut bortser från någon av dessa sidor, eller det faktum att de är situationsbetingade. Därför har modellen en sammanfattning av yttre faktorer som varje människa interagerar kontinuerligt med. Interaktionen är

5. Beteende
Vi gör hela tiden något för att möta de intryck vi får, och om vi känner att vi vill ha mer av något som är möjligt i stunden (till-mål), eller behöver rymma från något som kan bli obehagligt (från-mål).

Vår omgivande yttre värld kan sammanfattas i fyra kategorier:

6. Situation
Hur vi uppfattar varje situation, och vår roll i den, påverkar alla faktorer 1-5 ovan (tanke, känsla, fysiologi, behov, beteende).

7. Miljö
Varje miljö påverkar oss olika, eftersom den kan kräva olika färdigheter. Att vara social med föräldrar i en bil eller på en strand eller vid ett köksbord kan vara helt olika. 

8. Sällskap
Vi är i konstant interaktion och tolkning kring vilka individer eller andra livsformer vi har omkring oss - är de vän eller fiende? Vill vi leka eller samarbeta på annat sätt? 

9. Tid
En av de mer abstrakta faktorer vi kan behöva ta hänsyn till är tid. Tid på dygnet, tid på året, tid i livet, forntid, framtid, samtid.

För att använda praktiskt kan man ta ett papper och rita triangeln enligt bilden, sen kan man jämföra data från två situationer, en någon är trygg i, en någon är otrygg i:

Exempel 1

"Vad är en situation du är trygg i?"
"När jag ser på tv hemma" (7. Miljö, 5. Beteende 6. Situation)
"När är det?"
"På kvällen" (9. Tid)
"Vilka är med dig då?”
"Jag och min hund" (8. Sällskap)
"Vad känner du?"
"Chill" (3. Känsla)
”Hur känns det i kroppen?"
"Varm" (3. Känsla)
"Hur är kroppen då?"
"Tung, behaglig" (1. Fysiologi)
"Vad tänker du just då?"
"Inget, tomt..." (2. Tanke)
"Vad behöver du just då?"
"Återhämta mig" (4. Behov)

‍

Exempel 2

"Vad är en situation du inte gillar?" (läs: inte vet hur du skall hantera för att vara trygg).
"I skolan" (7. Miljö)
"I hela skolan eller någon specifik plats?"
"I matsalen" (7. Miljö)
"Varför är du där?"
"Det är lunch" (6. Situation)
"När är det?"
"Mitt på dagen" (9. Tid)
"Vilka är med dig då?"
"Massor av olika människor" (8. sällskap)
"Vad känner du?"
"Jag vill hem" (4. Behov)
"Vilken känsla är det?"
"Vet inte, obehag" (3. Känsla)
"Hur känns det i kroppen?"
"Det kryper, rastlös" (1. Fysiologi)
"Vad tänker du just då?"
"Måste dra" (2. Tanke)
"Vad gör du?"
"Tittar ner, kollar telefonen" (5. Beteende)

‍

Ibland räcker det att fylla i 2-3 modeller över situationer för att intuitivt börja förstå vilka faktorer man kan behöva åtgärda. Det som fattas är oftast coping strategier eller så finns det skrämmande övertygelser, som kan, eller inte, är sanna. 

Möjliga copingstrategier i exemplet ovanför kan vara hur man skall agera i matsalen för att inte dra till sig onödig uppmärksamhet, eller för att passa in hos någon eller några som man gillar. Det kan också vara bristande sociala färdigheter, hur man kallpratar. 

Möjliga övertygelser som skrämmer i matsalen är alltid frånmål (om de skrämmer) och de kan vara "jag är inte cool" eller "jag kommer att göra bort mig" eller "hoppas inte X är där" eller "jag passar inte in". 

Med "Ren" kommunikation (Clean Language) kan man hitta detta. Med livspositionerna i transaktionsanalys kan man förstå skillnaderna.

Med NLP omramningar och submodaliteter kan man utforska och jämföra ena modellen med den andra: "Vad händer om matsalen såg ut som ditt vardagsrum och det bara var du och din hund där?".

STATE-modellen utvecklades av mig och Fredrik Praesto för att få en övergripande modell över mänskligt beteende och vad som kan driva det. Lär dig den och andra tekniker på kurser och workshops:

Www.havening.se Www.praesto.com

‍